Minnenas promenad.
På vägen till mitt arbete finns de flesta av min barn/ungdoms små ställen och hemliga platser. När jag kommer utanför mitt hus så möts jag av ängen där jag och min kusin brukade gå med hans hundar. Till höger om min väg höjjer sig det berg där vi som barn klättrade och byggde små mysiga kojor. sneglar man över axeln så ser man den förskola där vi alla gick tillsammans, höjja sig likt en borg bakom trädtopparna. Nedanför, på den stora grusplanen firade jag de första av många valborgskvällar, först tillsammans med min mor och far, och senare när sistnämnda lämnat detta liv tillsammans med moster och kusinerna.
Följer man sedan vägen fram så kommer man till korsningen där vi gick både när vi skulle till bansjön för många härliga sommardopp och även när vi skulle besöka vår gammelmormor.
På denna väg, som jag följer till arbetet andas marken och skogen runt omkring av minnen och glada dagar...
Det kommer att kännas fint att veta, när min lille son växer upp så har jag ett vackert arv att överföra till honom.
Så! Nu har man varit lite filosofisk såhär på eftermiddagen! :-D
Ibland känns det skönt att få drömma sig tillbaka till de tider som för så länge sedan flytt...
Trevlig helg!
Följer man sedan vägen fram så kommer man till korsningen där vi gick både när vi skulle till bansjön för många härliga sommardopp och även när vi skulle besöka vår gammelmormor.
På denna väg, som jag följer till arbetet andas marken och skogen runt omkring av minnen och glada dagar...
Det kommer att kännas fint att veta, när min lille son växer upp så har jag ett vackert arv att överföra till honom.
Så! Nu har man varit lite filosofisk såhär på eftermiddagen! :-D
Ibland känns det skönt att få drömma sig tillbaka till de tider som för så länge sedan flytt...
Trevlig helg!
Kommentarer
Trackback
